IBS står för irritable bowel syndrome, eller irritabel tarm på svenska. Det är en vanlig mag-tarmsjukdom som påverkar hur tarmen fungerar, utan att det finns en tydlig skada eller inflammation i tarmen.
IBS är inte farligt, men kan vara mycket besvärligt i vardagen.
Vanliga symtom
IBS kan ge olika symtom från person till person. De vanligaste är:
- Ont eller obehag i magen
- Uppblåsthet
- Gasighet
- Diarré
- Förstoppning
- Växling mellan lös och hård mage
- Känsla av att tarmen inte töms helt
Besvären kommer ofta i perioder och kan påverkas av mat, stress, sömn och rutiner.
Varför får man IBS?
Den exakta orsaken är inte helt klar. IBS verkar bero på ett samspel mellan tarmen, nervsystemet, tarmbakterier, stress och hur känslig tarmen är för gaser och rörelse.
Många med IBS har en tarm som reagerar starkare än vanligt på sådant som andra knappt märker.
Hur ställs diagnosen?
IBS diagnostiseras oftast utifrån symtom och sjukdomshistoria. Ibland tar vården prover för att utesluta andra tillstånd, som glutenintolerans, inflammatorisk tarmsjukdom eller infektion.
Det finns inget enskilt test som visar IBS.
Vad kan hjälpa?
Behandlingen handlar ofta om att hitta vad som minskar besvären. Det kan vara regelbundna måltider, mindre stress, bättre sömn, fysisk aktivitet och att undvika mat som tydligt triggar symtom.
Vissa får hjälp av kostbehandling, till exempel låg-FODMAP, men det bör helst göras med stöd av dietist.
När bör man söka vård?
Sök vård om du får blod i avföringen, ofrivillig viktnedgång, feber, nattliga diarréer, nytillkomna besvär efter 50 års ålder eller stark smärta.
IBS är vanligt, men nya eller tydliga varningssymtom ska alltid bedömas.